Häckstaget, Mastfot & skotbänk, Uthal, Spinnakerskot & suggor, Genuaskot & skotskenor, Storskotsystem
Häckstaget är en viktig trimfunktion. Utan en bra häckstagssträckare går det inte att segla en IF på rätt sätt i hårt väder.
När man kappseglingsutrustar en IF ställs man inför valet om rorsman alltid själv skall sköta häckstaget eller om gastarna skall kunna sköta den uppgiften. En klassisk lösning är att dra fram häckstaget med dubbelkommando till babords respektive styrbords sittbrunssarg i höjd med storskotskenan. Gör man detta bör man nog placera spinnakersuggornas skotlås på sidorna av ruffen för att inte få för mycket tamp i mitten av sittbrunnen.
De lösningar som bilderna visar
bygger i stället på att rorsman sköter häckstaget och f.ö.
även, vid behov kan hjälpa till med spinnakersuggorna vid
spinnakersättning.
På bilderna visas en enkel och bra lösning på Mareks båt och
min egen mer komplicerade lösning.
Till denna enkla lösning har
Marek använt två fiolblock, varav det ena med skotklämma, två
små harken 082 kullagerblock och några meter dynema-lina.
Fiolblocken finns vanligen redan i original-arrangemanget och
ofta kan själva skotklämman bytas ut mot en ny och betydligt
bättre.
I stället för original hanfotswire har Marek använt en
dynema-lina, faktiskt bara 6mm. En fördel är att linans längd
lätt kan avpassas t.ex vid olika mastlut, en annan är att linan
är skonsam mot lacken på rorkulten
Som hanfotsblock (utanför bilden) används det ena av
kullagerblocken där det trots relativt hög belasning har
visat sig överleva många års flitigt seglande. Det andra kullagerblocket (i
bildens överkant) används för att dubbla kraften från
fiolblocken.
Kraftvinsten i arrangemanget är 16ggr om man bortser från
förluster orsakade av friktion och hanfotens vinkel.
16 - 20 ggr vill jag rekomendera, under 12ggr skall man inte gå.
Den vita tampen vid Mareks knä är förlängningen av den röda
i fiolblocken. Denna är fäst i en ögla i sittbrunnen precis
ovanför handskfacket för att alltid vara till hands.
Svårare än så här behöver det inte göras.
Även i min lösning har
hanfotswiren bytts ut mot en dynema-lina, 8mm i mitt fall. Som
hanfotsblock (utanför bilden) har jag valt ett Rutgerssonblock
som bättre står emot höga laster. Med diverse block ur
samlingarna har även jag åstadkommit 16ggr utväxling (åtta
parter som drar i hanfoten). Det hela avslutas med ett Harken 082
som får ner tampen nästan till däcksnivå och länkar den
vidare framåt.
Ett urtag har gjorts i luckans bakkant och ett motsvarande hål i
lucksargen har tillpassats så att linan inte ligger emot
någonstans.
Det svängbara beslaget med skotklämman är av Holts
tillverkning. På insidan döljer sig också ett Harken kindblock
som skruvats fast på främre lucksargens underkant och en
plywoodförstärkning för att inte plasten under beslaget skall
svikta.
Den ergonomiskt gynnsamma placeringen gör att rorsman kan dra
med stor kraft i tampen som alltid finns någorlunda inom
räckhåll. Tampen som går snett under luckan upplevs inte som
särskillt mycket i vägen när man skall ta fram toa-hinken ur
motorbrunnen
